Markduk N1

Geotextil avsedd att användas vid plattsättning av marksten samt vid dräneringsarbeten. Består till 100% av materialet polypropylen som har mycket hög hållfasthet. Duken är även nålfiltad vilket gör att vattenmassor lätt kan passera medan små partiklar hålls tillbaka.

Bärighetsklass N1

Beteckningen N1 anger att geotextilen är avsedd för ”normal husgrundsdränering” och de makadamstorlekar som då används.

Det finns fem olika bärighetsklasser på markduk:
N1: Lämpad för dränering och filtrering av material. Bra vid exempelvis källarrenovering eller under trädgårdsplattor.
N2: Lämplig att använda mot material med max 100 mm stenstorlek. Bra vid exempelvis vägbygge och grunder, och har god effekt mot ogräs.
N3: Lämplig att använda mot material med max 100-200 mm stenstorlek och har god effekt mot ogräs. Bra vid exempelvis vägbygge.
N4: Lämplig att använda mot material med större än 200 mm stenstorlek och har god effekt mot ogräs. Bra vid exempelvis vägbygge.
N5: Lämpad för mer krävande projekt.

Fiberdukens fördelar

- Förhindrar blandning av jordlager.
- Reducerar hjulspår och instabil plattsättning av uppfart och uteplats.
- Minskar myrornas framfärd.
- Minimerar stopp i avlopp och filtrerar bort även de minsta partiklarna.
- Säkerställer vattengenomsläppning.
- Fungerar utmärkt i hög PH-miljö.
- Bra resistens mot syror, alkalier och mikrobiologiska angrepp.
- Bildar inga biprodukter vilket gör den ofarlig för miljön.
- Textilens egenskaper ändras inte vid olika klimat (frost, fukt och temperaturförändringar)

Användningsområden

Geotextil klass N1 används vid dräneringsarbeten av exempelvis husgrund där den separerar det dränerande skiktet av stenkross från de omgärdande jordlagren. På så sätt hindras sand och jord från att ta sig in i det dränerande skiktet och därmed försämra den dränerande effekten. En dränering av denna typ går i korthet ut på följande:
- Schakta ut ett dike runtom huset.
- Anpassa schaktbottnen så att den lutar för att vattnet ska kunna rinna till en dräneringsbrunn.
- Placera ut dräneringsrör som leder från spolbrunnar på schaktbottnens högsta punkt till dräneringsbrunnen på den lägsta punkten.
- Koppla samman systemet med kommunens ledning för dagvatten.

Dränering av husgrund (grundvatten)

Till att börja med så monteras stuprören ner för att underlätta grävarbetet, finns det växtlighet runt huset måste denna avlägsnas. Med hjälp av grävmaskin grävs sedan ett dike brett nog att stå och jobba i, medför jordmånen risk för ras måste man gräva bredare och med flackare lutning.

Diket grävs så pass djupt att schaktbottnen hamnar under byggnadens lägsta punkt, det vill säga cirka 15 centimeter under husgrunden. Därefter ska diket anpassas så att en lutning uppstår från denna punkt ner till en dräneringsbrunn på lämpligt ställe intill huset där vattnet samlas upp. Lutningen ska vara en centimeter per två meter. Under denna process görs diket slätt och rent från sten.

På dikets lägsta punkt monteras sedan dräneringsbrunnen, för att förhindra att den täpps till av sand och skräp ska ett utrymme på minst 70 liter finnas under brunnens utlopp, det vill säga den anslutning

som kommer att ligga i linje med schaktbottnen och som dräneringsröret kommer att kopplas till. Utrymmet kallas för ”sandfång” och fungerar som uppsamlingsplats för sand och skräp som råkar komma in i systemet.
Nästa steg är att placera ut de dräneringsrör som ska leda vattnet till dräneringsbrunnen. För att dessa ska fungera bra ska rören ligga på en matta av geotextil och därefter täckas av ett dränerande lager stenkross som hjälper till att leda vattnet, detta system fungerar endast om stenkrossen är fri från jord eller andra massor av mindre kornstorlek.

Dukarna av geotextil placeras på schaktbottnen. Innan dräneringsrören läggs ut fästs dukarna med spik på schaktväggen och hålls även på plats med stenar på grundsulan mot husväggen. Dukarna ska överlappa varandra med minst 30 centimeter.

Nu är det dags att koppla ihop rörsystemet för dränering, detta inleds på schaktbottnens högsta punkt där två spolbrunnar monteras för att möjliggöra framtida spolingar av dräneringsrören. En spolbrunn kan köpas färdig eller sättas ihop av en mjuk 90-graders rörböj som fästs i ett längre, rakt rör. Rörböjen kopplas till dräneringsröret på schaktbottnen medan den längre rördelen går upp till marknivå. Spolbrunnarna kopplas därefter till dräneringsrören som leds på var sin sida om huset och slutar i dräneringsbrunnen. Innan stenkrossen läggs på så kontrolleras fallet en sista gång för att vara helt säker på att lutningen är korrekt. Stämmer lutningen så hälls stenkross på tills rören är täckta, efter det viks geotextilduken omlott över rören.

Slutligen ska systemet kopplas till kommunens dagvattenledning. Den punkt där du ansluter till kommunens system kallas förbindelsepunkt. Höjdskillnaden mellan utloppet från dräneringsbrunnen och förbindelsepunkten får aldrig understiga den så kallade uppdämningsnivån. Uppdämningsnivån är den nivå som kommunen räknar med aldrig kommer att överstigas av vatten ens vid mycket kraftiga regn och som anges specifikt för varje fastighet.

Ledningen mellan dräneringsbrunnen och förbindelsepunkten ska ha ett visst fall för att vattnet ska kunna rinna smidigt. Kommunen anger en höjdnivå från förbindelsepunkten som man måste anpassa fallet mot. Skulle höjden på dräneringsbrunnen omöjliggöra ett tillräckligt fall mot förbindelsepunkten blir en annan lösning, som exempelvis att gå via dagvattenbrunnen, nödvändig.

Stämmer nivån på fallet kan man schakta ut ett dike från brunnen till förbindelsepunkten. Dukar av geotextil placeras sedan ut och på dessa läggs lite jord för att åstadkomma en stadig schaktbotten som markavloppsrören från brunnen till förbindelsepunkten kan ligga mot. Avloppsröret kopplas samman med kommunens system och därmed är dräneringen av grundvatten klar.