Ett hus med träpanel som fasadbeklädnad kan varieras nästan i det oändliga, både utifrån val av panelbräda men också hur den monteras. Dessutom kan panelen målas i valfri kulör eller i en kombination av kulörer, vilket skapar ännu flera möjligheter. På så sätt kan ett hus få ett klassiskt uttryck eller en väldigt modern touch. Valet är ditt och det börjar här!
Att välja träpanel på fasaden har många fördelar. Det är ett lättarbetat material som är relativt enkelt att sätta upp, även om det kan innebära mycket jobb med ett stort hus. Med träpanel är det också lätt att göra förändringar längre fram vid till exempel tillbyggnader eller renovering. Dessutom finns det många stilar att välja mellan och sköts det på rätt sätt är det en fasadbeklädnad som håller länge.
Att välja panel är inte alltid det lättaste då utbudet och valmöjligheterna är stora. Dessutom påverkar panelen husets framtoning och är något du ska leva med under många år framöver, så det är en god idé att fundera en extra gång.
Tänk på att det kan krävas bygglov om du förändrar utseendet på din fasad. Det kan även finnas särskilda lokala bestämmelser i ditt område att ta hänsyn till. Kontrollera med byggnadskontoret i din kommun vad som gäller för ditt hus.
En av de vanligaste paneltyperna i Sverige är någon form av lockpanel, som betyder att panelen sätts i två lager och alltid stående. I det innersta lagret sätts panelbrädorna med mellanrum, där bredden bestäms av hur breda lock som valts. Andra lagret består av locken som antingen kan vara panelbrädor eller smalare läkt. Väljer du läkt benämns de som lockläktpanel och dessa kan vara med eller utan fas.
Ytterligare en vanlig typ är Z-panel, som finns både med enkel eller dubbel fas. Denna kallas även för baspanel. Panelen kan monteras både liggande och stående beroende på vilken stil du önskar. I många fall sätts huvuddelen upp i en riktning och på väl utvalda ställen med en annan orientering. På så sätt kan du skapa en livfull fasad med dekorativa inslag som passar väldigt bra för vissa husstilar.
Till de lite mindre vanliga paneltyperna hör bland annat fjällpanelen, som alltid monteras liggande. Denna panel kan ge ett hus ett väldigt vackert uttryck i rätt miljö och ibland används den även som dekorativa inslag i en fasad.
Det dominerande träslaget för panel i Sverige är gran, av flera skäl. Dels är det ett träslag som lämpar sig bra för panel och det finns gott om det i hela landet. Detta gör att träpanel av gran dessutom är både ett kostnadseffektivt och miljömässigt hållbart val. Förutom gran är även ceder och sibirisk lärk två träslag som används till fasadpanel. Dessa träslag används både på grund av sin tålighet mot väder och vind men även för sitt utseende.
Panel av gran kan köpas som trävit, grundmålad eller mellanstruken i ett flertal olika kulörer. Det är rekommenderat att panelbrädorna ska vara mellanstrukna innan du påbörjar monteringen. Här kan du spara tid genom att köpa färdig mellanstruken panel, eller göra detta själv innan du börjar montera. Genom att alltid montera mellanstruken panel slipper du risken att omålade träytor blir exponerade när träet rör på sig.
Tvätta fasaden regelbundet med milt tvättmedel och borste, samt spola av med trädgårdsslangen. Använd inte högtryckstvätt på träfasad då det lätt trycks in vatten där det inte ska vara.
Måla panelen vid behov. Ytor som utsätts för mycket solljus behöver ofta målas om mer frekvent.
Undvik växtlighet på- eller i nära anslutning till träfasaden då dessa binder fukt och hindrar fasaden från att torka upp.
Självklart så vill du slippa göra om jobbet med att byta panel snart, vilket är bra både för din plånbok och vår miljö. Se därför till att vara noga med ytbehandlingen och använd även grundolja till allt ändträ i nederkant. Har du befintlig stående panel som börjar bli dålig nertill kan du undvika att byta all panel och istället bara byta ut de dåliga partierna. Märk då upp och såga av nedersta biten och ersätt med horisontella panelbrädor, så kallade offerbrädor. Detta var väldigt vanligt förr och gör att större delen av din ytterpanel kan klara sig i många år.
Låt stående panelbrädor stå i grundolja några timmar innan grundmålning, gärna över natten.
Förbered material inför nästa steg i så stor utsträckning som möjligt, genom att kapa till panelbrädor i rätt längd, inklusive droppnäsan. Även foder kan förberedas genom tillkapning innan.
Kapa till några passbitar på 555 mm längd som används för att få C/C 60 cm mellan liggande reglar.
Panel mellan två våningar eller i gavlarna kan med fördel delas av i två ytor med droppbleck emellan.
Hyr en ställning eller lift istället för att stå på stege så går arbetet både lättare och säkrare.
Det kan finnas lokala bestämmelser att ta hänsyn till vid förändringar av fasaden och Ibland kan det även krävas bygglov. Kontrollera med byggnadskontoret i din kommun vad som gäller för ditt hus.
Tänk på att kontakta en auktoriserad elektriker för att förbereda eventuell elinstallation i väggen innan du monterar ytterpanel, om du exempelvis vill ha ny ytterbelysning eller vägguttag.
Det kan vara en god idé att fästa panelen med spik istället för skruv, för att underlätta om du i framtiden vill ta ner panelen. Skruvskallarna fylls annars lätt med färg och kan därför vara svåra att skruva ut.
Montera panelen med den grövre sågade ytan utåt, för att färgen ska fästa bättre. Vänd gärna också panelbrädan så att vattnet rinner ”medhårs”.
Nederkanten på en panelvägg ska förses med droppnäsa på 15° med spetsen utåt, vilket gör att vatten lättare rinner av panelbrädan och inte sugs upp i ändträet.
Börja med att sätta upp vindskydd för isoleringen i ytterväggen innan du börjar montera panelen. Detta gör du genom att klä hela ytterväggen med vindpapp eller vindväv, som sätt upp horisontellt med hjälp av häftklammer. Börja nedifrån och placera ändarna över en regel för att fästa dem. Överlappet bör vara minst 10 cm.
Fortsätt med ett till lager ovanpå och låt överlappet även här vara minst 10 cm. Låt vindpappen eller vindväven även täcka fönster och dörrar.
Skär upp hål för fönster och dörrar, men spara 20 cm runt om för att kunna fästa vindskyddet i karmarna. Det går även bra att vänta med detta steg tills det är dags att sätta fönster och dörrar, för att skydda insidan under byggtiden.
Fasadpanel ska sättas upp med en bakomliggande luftspalt, vilket skapas med hjälp av spikreglar. Fäst 45 x 45 mm reglar horisontellt med max C/C 60 cm utanpå den vindskyddade isoleringen. Spikreglarna fästs antingen med 100 mm spik eller 90 mm skruv.
Börja med den nedersta spikregel och använd sedan tillkapade bitar på 555 mm som mall för att få rätt C/C-mått till de överliggande lagren.
Fäst en ram av 45 x 45 reglar runt både fönster och dörrar och därefter dubbla spikreglar till att fästa foder i.
Mät in placeringen av överblecken som ska sitta ovanför foder till dörrar och fönster. Bredden på överblecken ska vara samma som överdelen på fodret, som senare ska monteras. Fäst spikreglar även här, både för att fästa överblecket i men även en spikregel att fästa panelen i.
Finns det glipor i nederkant bör museband monteras för att undvika att möss kan ta sig in i väggen.
Innan panelen monteras bör du tillkalla elektriker för att förbereda all eventuell elinstallation som du vill ha i väggen, till exempel ytterbelysning eller vägguttag.
Medan elektrikern utför sina installationsförberedelser kan du passa på att förbereda panelen genom att kapa till panelbrädorna till rätt längd och snedkapa nederkanten med en droppnäsa på 15°. Tänk på att spetsen ska vara utåt, vilket underlättar för vatten att rinna av brädan istället för att sugas upp i ändträet.
För ett optimalt skydd är det bra att ställa panelbrädorna i ett kar eller hink med grundolja innan du grundmålar panelbrädorna. Låt brädorna stå och dra i grundoljan några timmar, gärna över natten.
Innan du monterar panelen är det bra att både grundmåla och mellanstryka med slutfärgen. På så vis får du färg på ytor som kan vara svåråtkomliga senare och du eliminerar dessutom risken för att väggen blir randig om panelen skulle krympa något.
Nu är det dags att börja montera. Panelen ska sättas med början i ett hörn. Var noga med att första panelbrädan blir helt i lod genom att använda ett vattenpass.
Panelbrädorna fästs lämpligen med två stycken 75 mm galvad trådspik eller minst 50 mm träskruv i varje spikläkt. Spiken har den fördelen att det är lättare att ta bort en panelbräda i framtiden jämfört med en skruv, om den har målats över.
Fortsätt att montera panelbrädorna och kontrollera med vattenpass med jämna mellanrum så att panelen inte börjar luta.
Över fönster och dörrar, där överbleck ska monteras, ska panelen sluta 20 mm ovan plåten och ha snedskuren droppkant på 15°. Om överbleck inte ska användas, vilket inte alltid krävs om fasaddelen är skyddad av ett tak, kan panelen avslutas rakt i höjd med karmen. Fäst överblecken innan panelen monteras.
När all panel är på plats, men innan foder och knutbrädor är monterade, är det dags att måla panelen med en sista strykning. På så vis behöver du inte ta hänsyn till detaljer som ofta har en avvikande kulör.
När målningen av panelfasaden är klar är det dags att sätta knutbrädor som även dessa både bör grundmålas och mellanstrykas innan montage. Knutbrädor brukar inte snedsågas, eftersom det kan vara svårt att få det snyggt. Detta kan innebära att de inte håller lika länge som övrig panel, vilket ändå kan vara ett överkomligt pris för estetiken.
Bredden på knutbrädorna varierar, dels utifrån vilken panel som används och dels efter tycke och smak. Gemensamt är dock att en knut består av två olika bredder på knutbrädor, för att det ska se jämnbrett ut från båda håll. Välj till exempel 120 mm till ena sidan och 145 mm till den andra. Detta gör att knuten blir ca 145 mm från båda hållen när de är monterade.
Börja med att fästa den smalare knutbrädan, så att ytterkanten är i linje med den andra fasaden. Till detta kan det underlätta med en spillbit som tryck mot ena fasaden, som ett stopp.
Andra knutbrädan fästs sedan med dess kant i linje med den första brädans yta. Knutbrädorna fästs i panelen i höjd med spikläkten och den andra brädan kan även fästas i den första knutbrädan med hjälp av 50 mm spik, för att förhindra glipor. Var försiktig så att knutbrädorna inte spricker.
Slutligen återstår då att montera foder runt dörrar och fönster. Här finns det många olika stilar att välja mellan, från det strikt raka till mer fantasifulla utsmyckningar och allt där emellan. Tillvägagångssättet är dock detsamma.
Börja med att montera fönsterblecken under fönstren.
Sitter fönster och dörr i samma nivå som ytterpanelen är det bara att gå vidare med foder, i annat fall måste sidorna salas på.
Vid salning mäts avståndet från karmen ut till utsidan på panelväggen och detta är då bredden som behövs på salningsbrädan. Det är inte alltid som detta är en dimension som finns färdig att köpa, utan måste oftast klyvas till önskad bredd.
Salningen spikas i den ram av spikreglar som tidigare monterades runt fönster och dörrar. Använd ingen mjukfog mellan fönster och salning, då detta inte är bra för fönstret.
När du ska sätta foder börjar du med att kapa till överliggaren, som ska vara tillräckligt lång för att täcka de två stående fodersidorna, samt gå ut lite på sidorna för att skydda ändträet. Montera överliggaren centrerat över fönstret eller dörren
Därefter kapar du bottendelen till fönsterfodret till samma längd som fönsterblecket och monterar även detta centrerat över fönstret.
Till sist kapar du till fodersidorna, som ska gå förbi fodrets underdel lika mycket som överdelen går förbi sidorna. På så sätt får du ett snyggt fodermontage.
När alla foder och knutbrädor är på plats ska även dessa målas en sista gång.
Sista steget är att återigen kalla in elektriker för att färdigställa de elinstallationer som tidigare förbereddes.
Efter dessa steg är huset klätt med en ny fin träpanel som, med rätt underhåll, kommer att hålla i många år.
Här kan du få svar på dina frågor!. Ställ en fråga direkt till oss eller bläddra dig fram till ditt svar.
Huset är från 1976 och jag ska sätta ytterbeklädnad på en gavel. Kan jag använda råspont såsom liggande panel till den övre delen av en gavel där undre delen av gaveln består av tegel?
Hej Lars, tack för din fråga. Råspont är inte lämpligt som ytterpanel utan är tänkt att fungera som underlag för underlagspapp. Välj hellre baspanel eller fjällpanel och börja nerifrån. Glöm inte droppnäsan på nedersta panelbrädan. Lycka till! Mvh Byggmax